SKOLSTART! SÅ HJÄLPER DU DITT BARN BÄST

Det har varit lugnt hela sommaren. Inga orosmoln på den knallblå himlen. Tills häromkvällen. Då kom de ängsliga känslorna inför skolstarten krypandes. Skolgården med killar i 2:an som kan vara retstickor. Utflykten när man inte vet vem man ska hålla i handen. Mattetalen som kan vara kluriga och känslan att alla andra kan men inte jag. Så här stöttar man bäst sitt barn inför skolstarten (och under skolåret): 

I en liten människas liv är dessa bekymmer verkliga. Viktiga. De ska tas om hand, utan alltför käcka lösningar och uppmuntran. För det hjälper inte ett oroligt och osäkert barn att säga: ”Men du som är så duktig!”, ”Inte ska väl du behöva känna så där” eller ”Äh, de retas säkert bara för att de gillar dig.”

Barns känslor ska tas på allvar. Utan att vi går loss i medömkan eller oro. Utan att vi sätter på oss fixarhatten. Som vuxna är det allra bäst om vi kan hålla oss lite neutrala. Genom att lyssna, att finnas där och bekräfta vårt barn precis där hon är för stunden.
Men hur gör man då rent konkret om ens barn är ängslig (inte bara lite ”vanligt” pirrig) inför skolstarten?

Fyra steg för en lyckad skolstart

1. Håll ögon och öron öppna för hur ditt barn verkar känna inför skolstarten? Utan att dra in din egen eventuella oro eller gamla barndomsminnen.

2. Märker du oro och ängslan – det kan ta sig uttryck i magont, att barnet drar sig undan eller blir (till synes) omotiverat arg. Släpp det du har för händerna, hitta en lugn stund bara ni två. Sitt tillsammans eller ta en promenad tillsammans, det kan kännas lättare att prata när man inte sitter ”öga mot öga”.

3. Beskriv vad du ser och vad du tror barnet känner – hellre än att ställa frågor vilket kan upplevas som ett förhör. Och barn är dessutom bra på att säga sådant det tror att föräldern vill höra. Säg typ: ”Jag ser att du inte är så glad. Kanske är det så att du vet att skolan börjar snart och det känns lite jobbigt”. Sätter du huvudet på spiken märker du det direkt på barnets reaktion. Barnet känner sig ofta lättad när hon känner sig sedd och förstådd.

4. Nu är det lättare att nå fram till barnet och tillsammans hitta lösningar. Fråga gärna barnet om hon har några idéer själv på hur det skulle kunna bli lättare för henne. Om barnet står rådvill så kan du förstås hjälpa till med egna idéer, t ex ”Vad tror du om att vi går tillsammans till skolan lite tidigare och kikar lite på ditt nya klassrum?” eller ”Skulle det kännas lättare om vi bjuder Vera och Elsa hem hit innan skolan börjar?” eller ”Vill du att jag pratar med din fröken om hur du känner?”
En snabb summering: Visa att du ser, förstår och vill stötta. Utan att själv komma med alla lösningar. Barn utvecklas genom att ta sig igenom tuffa utmaningar med vår empatiska vägledning.

För mer tips! Följ Family Flow på instagram @familyflow.se

DU KANSKE ÄVEN VILL LÄSA DETTA

DET SENASTE FRÅN INSTAGRAM