TRE TOPPTIPS FÖR FAMILJEHARMONI

En gång sa en klok (engelskspråkig) människa till mig: “Children don’t misbehave, they behave.” Alltså, barn beter sig inte illa, de är liksom barn. De är nyfikna, vill vara delaktiga, få känna sig viktiga, försöka göra sig hörda och förstådda. Och vi översätter det med att de konstrar, testar gränser, sätter sig på tvären. Om vi kunde ta oss tiden att sätta oss in i deras värld, försöka förstå deras tankar, känslor, behov och viljor så gör vi så mycket lättare för både oss och dem.

Jag vill så gärna förenkla föräldraskapet. Göra det roligare, lättare och mer harmoniskt. Så att både vi och våra små mår bättre och får utvecklas i sin takt. Utan förmaningar, trista tillsägelser, suckar osv. Som det så ofta blir när vi är stressade och slutkörda.

Här kommer därför sommarens First Aid-kit för eventuella strul:

1. Preppa rätt
   Du vet vilka situationer som oftar går snett hemma hos er. När ni har bråttom iväg, när syskonen kivas i baksätet, när barnen har tittat för mycket på sina skärmar och du har fått nog. Osv. Förbered barnen (och dig själv bättre). Se till att ha tillräckligt med tid. Prata ihop er innan, tillsammans med barnen. Gör barnen mer delaktiga i beslut som rör dem (säg “Imorgon ska vi åka i bil i fem timmar, har ni några idéer på vad vi kan göra när ni blir uttråkade eller kanske börjar bråka därbak”).
2. Vänd på steken
   Uppmärksamma barnen och ge dem uppskattning för allt som faktiskt funkar. Istället för att klaga på när de “gör fel”. Säg “Tack för att du dukade av” (även om du förväntar dig det, och även om de glömde att ta med sig glaset till diskbänken).
3. Lyssna – inte lösa
   För att barnen ska kunna lära sig något är det mer effektivt att de själva får komma med lösningar och inte bara lyda oss. När någon gnäller, får ett utbrott, surar … tja “konstrar”, är det lätt att hamna i ett “Men sluta nu, kan du inte  …” eller “Det var väl inte så farligt” osv. Det är ännu bättre att först lyssna. Verkligen lyssna och försöka förstå vad som ligger bakom barnets beteende och hjälpa barnet att själv hantera sina känslor. Utan att vi går in och försöker “fixa till” barnen. Gör så här: Sätt ord på barnets känsla (“kan det vara så att du är arg för att Maja tog din iPad, visst blir man förbannad när någon tar något utan att fråga” eller “jag tror du känner dig stressad för att vi hade så himla bråttom och jag jäktade på dig”). När vi sätter ord på barnens känslor visar vi att vi lyssnar, förstår och accepterar dem precis som de är. Då lugnar barnen oftast ner sig och de kan komma med en lösning själva, eller med vår hjälp göra annorlunda nästa gång.

För fler tips, kolla gärna in min webbkurs för att bli den förälder du vill vara.

DU KANSKE ÄVEN VILL LÄSA DETTA

DET SENASTE FRÅN INSTAGRAM