BETEENDET GER EN LEDTRÅD

När ett barn “konstrar” blir vi irriterade eller kanske arga. Vi kan inte förstå varför de inte bara kan göra som vi säger. Och ibland tycker vi att de borde veta bättre, de är gamla nog nu att göra si eller så. Men genom sina olika beteenden försöker de kommunicera med oss. De har inte alltid förmågan än att förklara vad de känner och vad de behöver, annat än genom sitt (för oss kanske oönskade) beteende. Dags att leta ledtrådar!

När ett barn (eller ungdom) i våra ögon beter sig dumt åt, har det sina anledningar. Ett barns beteende är bara toppen av ett isberg, och där under ytan vilar ett myller av känslor. De kanske känner sig avundsjuka på sitt syskon och därför lappar till honom. De kanske inte alls känner samma stress som vi på morgonen och vill hellre softa framför tv:n än att klä på sig, det kanske är därför de är så långsamma. De kanske känner sig åsidosatta eller ängsliga för något och därför är lite klängiga. (Och vi blir tokiga…)

Det ligger alltså känslor bakom varje beteende. Och barnen har inte förmågan att visa vad de känner eller vad de behöver på annat vis än. Vi föräldrar ser i regel oftast bara beteendet som vi ogillar, och säger ifrån på skarpen och tycker att vi är tydliga föräldrar som minsann visar vad som är okej och inte. Men vilken var anledningen, vilken var barnets känsla, som skapade beteendet?

Oavsett vad beteendet är, och hur mycket du än ogillar eller för stunden inte orkar med, ditt barns beteende – ställ dig utanför och försök läs av ditt barn. Vad känner han eller hon? Vilken är grundorsaken till att barnet beter sig som hon gör?

Kan hon tänkas vara arg, ledsen, besviken, avundsjuk, rädd, nervös eller orolig? Eller kanske hon är nyfiken, ivrig eller förtjust?

Beteendet är en superviktig ledtråd till vad som ligger bakom – hur hon faktiskt känner sig. När vi förstår våra barn och kan sympatisera med deras känsla (istället för att lägga locket på och ryta ifrån att “så där gör man inte”), först då kan vi hjälpa dem och vägleda till bättre beteenden och att lättare hantera sina känslor.

Veckans utmaning! Välkomna alla “dåliga” beteenden hemma och gör till din uppgift att försöka se och förstå vad som faktiskt ligger bakom. Knip igen innan du förmanar, och berätta istället för ditt barn hur du tror att hon känner sig och varför hon nyss gjorde som hon gjorde (oavsett det var att slänga ytterkläderna på hallgolvet eller sitta och sura på rummet eller kanske slänga ur sig en trist kommentar).

DU KANSKE ÄVEN VILL LÄSA DETTA

DET SENASTE FRÅN INSTAGRAM