SAMTYCKE – HAR DU FÅTT OKEJ FRÅN DITT BARN?

Små gulliga nakenfisar vid strandkanten, tokfransar som klätt sig själva och charmtroll som är söta som socker. Kameran har vi ständigt med oss och fotar våra älsklingar. Kanske lägger vi också ut på sociala medier. Alla gör ju det. Det blir ett minne, som ett digitalt fotoalbum från vår vardag. Allting gott. Förutom det att bilderna finns där för alltid. Och även om vi raderar en bild och även om vi har stängda konton så kan vårt foto, vår text, våra barns meddelanden i en Snapchat-tråd sparas som en skrämdump av andra. Så låt oss prata om integritet och samtycke. Ett oerhört viktigt ämne.

Vårt liv med sociala medier är förhållandevis nytt. Vårt användande har inte riktigt satt sig än. Vi är inte helt medvetna om vilka konsekvenser ett alldeles oskyldigt foto eller en alldeles oskyldig kommentar kan få. För det sparas för alltid. Och kan hamna i fel händer. Här kommer några viktiga tankar om integritet och samtycke:

Samtycke – vad innebär det

Samtycke handlar förstås om att få ett okej från en person att ta foto eller en video på honom eller henne. Eller på hans eller hennes prylar eller hem. Samtycke handlar också om att samma person sedan har sagt att det är okej att jag delar fotot med andra, på Instagram, Facebook, Youtube eller Snapchat. Det gäller både oss vuxna – som tar en minnesbild från tjejmiddagen eller från en kompis härliga walk-in-closet – och våra barn som filmar sin bästis (eller sig själv) och lägger ut på Musically. Det går att lösa väldigt enkelt:

• Ställ frågan! “Får jag ta ett foto?” (Respektera om personen säger nej.)
• Fråga om du får lägga ut på sociala medier. (Igen, respektera om personen inte vill.)

Hur gör man med små barn?

Men små barn kan ju knappast ge sitt medgivande. Inte heller kan alltid en 9-åring avgöra om det är okej eller inte att med bild finnas ute på nätet för all framtid. Med små barn får man förstås använda sitt sunda förnuft och magkänsla. För vems skull vill jag dela den här bilden? Är det nödvändigt? Vill mitt barn att denna gulliga gegg-bild ska finnas på henne när hon blir större?

Och hur gör man med större barn?

Och för större barn som själva börjar använda mobiler och sociala medier – dem behöver vi prata med. Förklara riskerna, sätta gränser (gärna tillsammans, då är det lättare att följa regler) och stärka deras egen magkänsla och inre kompass. Det gör man förstås bäst genom att vara en god förebild. Och genom att prata, prata, prata. Inte tillrättavisa. Utan få igång en dialog, typ:

• “Vad tänker du kring denna bild?”
• “Varför vill du lägga ut, hur mår du när du får likes?”
• “Hur skulle du känna om en liknande bild som denna lades ut på dig?”

Var nyfiken på ditt barns svar. Försök att inte fördöma. Och kom ihåg att vi vill främja och respektera barns (och vuxnas) integritet och få deras samtycke. Det känns skönast i magen så.

Läs mer om barn på nätet: Kriminologen Maria Dufva har skrivit boken Mitt barn på nätet och Värsta bästa nätet (denna vänder sig direkt till barn).

DU KANSKE ÄVEN VILL LÄSA DETTA

DET SENASTE FRÅN INSTAGRAM